Toatömningslagen ändras – nya krav på hamnar och kommuner
Från och med 1 maj i år faller tillsynen av tömningsmöjligheter av båttoaletter på kommunerna. Sedan förbudet mot att släppa ut toalettavfall trädde i kraft har tillgängligheten av tömningsstaioner fått stor kritik. Ändringen ska göra det enklare att ställa krav på båtklubbarna.
Att det sedan 2015 varit förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar har nog inte passerat många obemärkt. Målet med lagstiftningen var att förbättra närmiljön när mindre mängder bakterier sprids i hav, sjöar och vattendrag; men också att minska övergödningen av samma vatten.
Sedan lagen trädde i kraft har Transportstyrelsen varit den myndighet som skött tillsynen av lagen. Men det blir det snart ändring på. Från och med den 1 maj i år faller tillsynen av huruvida båtklubbar sköter och erbjuder tömning till kommunerna.
– Utifrån den repsons som kommit in under åren från fritidsbåtsägare och hamnar så har kravet inte fungerat så bra som man hade hoppats. Även om de allra flesta vetat om kraven. Flera hamnar har blundat för kravet att kunna hantera avfall detta och inte byggt. Mycket på grund av att risken för tillsyn har varit ganska så liten, säger Lina Petersson, sakkunnig inom sjöfartens miljöfrågor på Transportstyrelsens sektion för miljö.
Färre stationer än väntat
Antalet stationer för tömning i hamnar har inte kommit i närheten av det myndigheten hoppats på.
– Vi har varit tydliga mot hamnarna att det är skyldiga att kunna ta emot allt avfall från och då även från toaletter om det finns en efterfrågan för det. Om båtägarna då inte vet att de har rätt att kunna tömma när de anlöper en hamn blir det en ond spiral där inga stationer byggs, säger Lina Petersson.
Se även:
KRÖNIKA: Nu kan mina båtgäster sluta fråga om toaletten!
Stor frustration vid tömningsstationerna
Båtfolk tycker till om toatömningslagen
Samtidigt har möjligheten att bedriva tillsyn varit svårt begränsad. Som ensam myndighet med tillsynsansvar har arbetet med att göra kontroller i hamnar varit omöjligt. Transportstyrelsen har istället valt att använda sig av en hamnkarta där båtägare själva fått markera var tömningsfaciliteterna fungerat och var de har varit ur funktion.
En ny ansvarsfördelning
Men när tillsynen istället hamnar på kommunens bord hoppas man se en förbättring.
– Vi vill att det ska bli en effektivare tillsyn där kommunens miljöinspektörer kan göra platsbesök och kontroller i hamnarna.
Dessutom ska nya krav ställas på de enskilda båtklubbarna och deras hamnar. Tidigare har man endast behövt ha en avfallshanteringsplan men från och med 2023 behöver denna också godkännas. Planen ska bland annat behandla huruvida de båtar med fast plats såväl som gästande båtar är i behov av att tömma. Är det fallet krävs det att en station anläggs.
– Kravet kommer inte att ändras. Man måste kunna ta emot allt avfall som normalt anlöpande båtar har. Är det en båtklubb där det inte finns hemmahörande eller gästande båtar som har däckstömning behövs det inte, men då är det viktigt att man gör en inventering som i sin tur ligger till grund för planen, säger Lina Petersson.
Lina Petersson och Transportstyrelsen hoppas på en effektivare tillsyn i samband med ändringen.
Kommunerna har enligt Transportstyrelsen mött det nya ansvaret på ett positivt sätt. Kostnaderna kommer vara minimala då det ska gå att ta ut en avgift för själva tillsynen. En tillsyn som dessutom kan göras i samband med vanliga miljöinspektioner.
– De tycker att det är logiskt och naturligt att de nu får den tillsynen till sig. Däremot så har det lyfts åsikter på att det är kort tid att anpassa sig efter ett nytt tillsynsansvar.
Vad händer om båtklubbar eller hamnar inte tillhandahåller tömning?
–Då ska båtägarna först påpeka det till hamnen eller båtklubben. Händer inget kan man vända sig till kommunen och framföra detta. Då får kommunen ta kontakt med hamnen och se på vilket sätt man valt att lösa tömningssituationen på. Om det är så att man vetat om att ett behov funnits men struntat i det kan man bli förelagd att vidta en ändring och dessutom bli erlagd vite om ändringarna inte genomförs, säger Lina Petersson.
-
Båtar
Se allt inom båtar
-
Färdmål
Se allt inom färdmål
-
Del 4 av 4: Käringön – folkets favorit!
Fängslande historia, förnämlig restaurang, väl skyddad gästhamn och idyllisk bebyggelse. Det är en del av allt som gör Käringön till folkets favorit….
-
Del 3 av 4: Hållö – med egen båt till en av Västkustens pärlor
Om det är Hållös historia, den idylliska naturhamnen, de släta klipporna eller de mystiska krumelurerna på berghällarna som lockar mest är oklart….
-
Del 2 av 4: Måseskär – längst därute!
Stolt och stark står Måseskärs fyr och vakar över Käringön i nordost och Kattegatt i söder. Men mest vakar den över ett…
-
Del 1 av 4: Ostronjägarens heta tips!
Vi går ut hårt i vår upptäcktsresa, tar rygg på ostrondykaren Adrian Van De Plasse och får en lektion. Delikatesserna är aldrig…
-
Kunskap
Se allt inom kunskap
-
Skippo kunskap
Litiumbatteri – du får vad du betalar för
Del 12. En sliten klyscha men när det gäller litiumbatterier tål den verkligen att upprepas. Du får verkligen vad du betalar för….
-
Skippo kunskap
Digital switch – alla funktioner i en skärm
Del 14. Det fanns en tid då massor av knappar på en instrumentpanel ansågs vara coolt. Det var då. Nu är nu…
-
Skippo kunskap
Installera plotter – enkel match när man känner till fallgroparna
Avsäkra rätt. Redan där avslöjas en grej som kanske inte alla har tänkt på. Så här går det till när ett proffs…
-
Skippo kunskap
Installera ekolod – det hänger på givarens placering
Del 9. En enkel operation kan tyckas men det finns en del att tänka på för att resultatet ska bli bra. Här…
-
Skippo kunskap
Bygga styrkonsol – expertens bästa tips gällande form och funktion
Del 7. Hur bygger man en bra styrkonsol? Vad är viktigt att tänka på vid utformningen? Hur undviker man de klassiska fallgroparna?…
-
Skippo kunskap
Vi monterar ny avbärarlist på en gammal båt
Del 6. Det finns såväl mjuka varianter som hårda och i detta fall väljer vi det senare. Oavsett val så gör en…
-
Skippo kunskap
Renovering – konsten att plocka upp båtprojekt efter en tappad sug
Del 5. Stålkvinnor och dito män med oceaner av tid kan scrolla vidare. Här handlar det om hur vi andra kan tappa…
-
Laga sprickor och repor i båtens gelcoat – och måla om skrov och däck
Del 4. Rubriken ovan sammanfattar precis vad detta avsnitt handlar om. En delsträcka i renoveringen där grundarbetet är helt avgörande och där…
-
Skippo kunskap
Renovering – ut med allt vad fukt och vatten heter!
Del 3. Båtar och vatten hör som bekant ihop – så länge det senare håller sig på utsidan. Här ska vikt sparas…
-
Skippo kunskap
Renovering – båten strippas för att byggas ihop på nytt
Del 2. Ut med det gamla. In med det nya. Däremellan ska här minsann lagas plastskador, sprickor och skavanker. Inga tid att…