Tång är nya trendiga delikatessen

Publicerad 7 april 2025

Elias Johansson Rimsby, Reporter

Det händer under ytan på västkusten. Tång, som länge mest betraktats som noll och intet har seglat upp som både supermat och klimathjälte och intresset för att odla och äta den har skjutit i höjden.

Allt fler kockar, miljövänner och nyfikna matentusiaster har fått upp ögon och smaklökar för vad havets grönska har att erbjuda. Tång är inte bara näringsrik och smakrik – den är också otroligt hållbar att odla. Inga bekämpningsmedel, inget sötvatten, ingen mark. Bara havet.

En av de som gått i bräschen för tångodling i Sverige är Cassandra Köbbel, som driver tångodlingar på Hälsö i Göteborgs norra skärgård. Med passion för havet och en vision om ett mer hållbart matsystem har hon blivit något av en tångambassadör.

”Framtidens mat”

– Tång är framtidens mat, säger hon. Det växer snabbt, binder koldioxid och har en självklar plats i både våra ekosystem och våra kök.

På hennes odlingar skördas bland annat sockertång och fingertång – sorter som passar perfekt i allt från sallader till pasta, snacks eller som krispigt tillbehör till fiskrätter.

Ursäktat till sushi – om ens det

För bara några år sedan var tång något man möjligen förknippade med sushi eller havsbotten. Idag börjar den dyka upp på menyer på restauranger i både Göteborg och längs hela kusten. Den säljs torkad, färsk, rökt – och ibland till och med fermenterad.

Forskare och kockar samarbetar för att utforska nya användningsområden, och flera utbildningar har börjat ta in moment om marin matproduktion. Intresset för tångodling har också ökat bland kustbor, fiskare och entreprenörer som letar efter nya hållbara inkomstkällor från havet.

Ny smakfull framtid?

Tångens lyft handlar inte bara om mat. Det är också en lösning på många av de utmaningar havet står inför – övergödning, klimatförändringar och försurning. Genom att odla tång kan man minska näringsbelastning, binda koldioxid och skapa bättre förutsättningar för biologisk mångfald.