Nu ska svenska vatten städas upp från förrädiska spökgarn

Initiativet kommer att bli det största av sitt slag i Sverige. Myndigheter, kommuner och yrkesfiskare ska fram till årsskiftet kartlägga och samla in spökgarn som lätt blir dödsfällor för fiskar, fåglar och marina däggdjur.

Projektet sträcker sig från öst till väst, och nord till syd och kommer att bli den största insatsen för att städa upp svenska vatten någonsin.

– Genom att arbeta systematiskt med utgångspunkt från den kunskap som de lokala yrkesfiskarna har kommer vi att kunna hitta och kartlägga områden där förlorade redskap ansamlas. Därefter ska så mycket som möjligt tas upp, dokumenteras och återvinnas, säger Charlotta Stadig, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Men det är inte bara att börja. Först måste de som ska genomföra städinsatserna lära sig dels hur man kartlägger förlorade fiskeredskap men även metoder för att dragga upp dessa.

Läs även:
Avloppsnät skonar havet
Plastimist – första jollen av plastskräp från havet
Nu fungerar plastplockaren som drivs av naturen

Utbildningar kommer att hållas runt om i Sverige för att de som ska kartlägga och städa ska få rätt kunskap inför arbetet. Allt kommer sedan att rapporteras och utvärderas.

– Hos oss får kursdeltagarna lära sig mer om beprövade metoder för både kartläggning och hur man planerar och draggar efter förlorade redskap. Erfarenhetsutbytet mellan deltagarna är också en väldigt viktig del i utbildningen, som bidrar till att vi hela tiden kan förbättra och utveckla metodiken. När draggningsinsatserna är igång kommer resultaten att rapporteras och utvärderas, säger Rebecca Schmatz, projektkoordinator på Marint centrum, Simrishamn.

Spökgarn skräpar ner och plågar marina djur

Det är idag svårt att säga hur stora mängder förlorade fiskeredskap som finns i svenska vatten, man kan däremot konstatera att problemet är omfattande. Havs- och vattenmyndigheten beräknar att det bara på västkusten förloras cirka 3 000 tinor om året. I Östersjön är det äldre nät som gått förlorade och sjunkit till bottnen. Utöver att orsaka onödigt lidande för djur som fastnar i dem bryts även nät och tinor ner och blir till mikroplaster.

Kartläggning och efterföljande uppstädning finansieras av Europeiska Havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt via Havs- och vattenmyndigheten.

Deltagande organisationer i projektet är: Lomma Fiskareförening, Lysekils kommun, Länsstyrelsen Gotland, Länsstyrelsen Västra Götaland, Orust kommun, Sotenäs kommun, Sölvesborgs kommun, Tanums kommun, Tjörns kommun, och Öckerö kommun.