Verkliga händelser med nödsignaler till sjöss
Här berättar vi om nödställda som onödigt förvirrats när de använt nödsignaler.
Dick Levinson låg med sin 37-fots båt utanför Irlands kust med ett rigghaveri. Det var under Fastnet Race 1979. De fick syn på ett mindre fartyg. De beslutade sig att tända ett nödbloss. Han berättar:
”Vid det här tillfället satt jag och en annan kille på vakt i sittbrunnen. Jag ropade åt grabbarna där nere att de skulle slänga upp ett bloss. Så småningom kom det upp en avlång tub. I mörkret var det omöjligt att se vad det var för något. Dessutom hade jag inte förberett mig så att jag visste hur man tände blossen. Jag slängde ner det igen och bad om instruktioner som de kunde läsa i ljuset från kartlampan. Så fick jag upp det igen med instruktioner hur jag skulle göra. Ryckte ur botten på den och tände.
Då visade det sig att det var en röksignal och den var ju inte till så mycket hjälp i mörkret utan den skickade vi överbord ganska raskt. I stället fick vi upp det rätta blosset. Då visade det sig naturligtvis att här var det ett annat handgrepp som krävdes för att tända det. Så det åkte ner igen med begäran om instruktioner. Jag fick instruktionerna och tände det. Det här ledde inte till någon som helst reaktion från fiskefartyget. Det passerade på ungefär trehundra meters avstånd och fortsatte på sin kurs.”
Sedermera lyckades besättningen dock arrangera en nödrigg och de kunde ta sig i hamn på egen hand.
Då, i slutet av 70-talet, var det inte alls lika vanligt med radiokommunikation som det är idag. Säkerhetsbestämmelserna krävde inte ens att deltagarna i Fastnet Race hade VHF-radiotelefon ombord. Då spelade de pyrotekniska nödsignalerna en mycket viktig roll. Men ännu idag har handbloss, nödraketer och röksignaler en betydelse. När alla andra metoder är uttömda är det pyrotekniken som återstår.
Dessutom kan ett handbloss vara den sista, effektiva signalen som leder spanande sjöräddare rätt.
I Sydney-Hobart Race 1998 användes pyroteknik av flera av de nödställda båtarna och en del rapporterade liknande problem som Dick Levinson.
I julinumret av Yachting Monthly 1999 beskrevs hur en segelbåt med en man och en kvinna ombord befann sig i sjunkande tillstånd fem sjömil utanför Start Point.
De sjösatte livflotten som blåste upp sig bredvid båten. Innan de skulle överge båten avfyrade mannen en nödraket. Tyvärr höll han den upp och ned. Den gick rakt ner i livflotten som brann upp. Paret överlevde genom att istället gå i en gummijolle som de bogserat efter sig. Från den lyckades de nödsignalera och de kom till undsättning.
Läs också om:
Hur du kollar dina nödraketer
Text Jonas Ekblad
-
Båtar
Se allt inom båtar
-
Färdmål
Se allt inom färdmål
-
Del 4 av 4: Käringön – folkets favorit!
Fängslande historia, förnämlig restaurang, väl skyddad gästhamn och idyllisk bebyggelse. Det är en del av allt som gör Käringön till folkets favorit….
-
Del 3 av 4: Hållö – med egen båt till en av Västkustens pärlor
Om det är Hållös historia, den idylliska naturhamnen, de släta klipporna eller de mystiska krumelurerna på berghällarna som lockar mest är oklart….
-
Del 2 av 4: Måseskär – längst därute!
Stolt och stark står Måseskärs fyr och vakar över Käringön i nordost och Kattegatt i söder. Men mest vakar den över ett…
-
Del 1 av 4: Ostronjägarens heta tips!
Vi går ut hårt i vår upptäcktsresa, tar rygg på ostrondykaren Adrian Van De Plasse och får en lektion. Delikatesserna är aldrig…
-
Kunskap
Se allt inom kunskap
-
Skippo kunskap
Digital switch – alla funktioner i en skärm
Del 14. Det fanns en tid då massor av knappar på en instrumentpanel ansågs vara coolt. Det var då. Nu är nu…
-
Skippo kunskap
Installera plotter – enkel match när man känner till fallgroparna
Avsäkra rätt. Redan där avslöjas en grej som kanske inte alla har tänkt på. Så här går det till när ett proffs…
-
Skippo kunskap
Installera ekolod – det hänger på givarens placering
Del 9. En enkel operation kan tyckas men det finns en del att tänka på för att resultatet ska bli bra. Här…
-
Skippo kunskap
Vi monterar ny avbärarlist på en gammal båt
Del 6. Det finns såväl mjuka varianter som hårda och i detta fall väljer vi det senare. Oavsett val så gör en…
-
Skippo kunskap
Renovering – konsten att plocka upp båtprojekt efter en tappad sug
Del 5. Stålkvinnor och dito män med oceaner av tid kan scrolla vidare. Här handlar det om hur vi andra kan tappa…
-
Laga sprickor och repor i båtens gelcoat – och måla om skrov och däck
Del 4. Rubriken ovan sammanfattar precis vad detta avsnitt handlar om. En delsträcka i renoveringen där grundarbetet är helt avgörande och där…
-
Skippo kunskap
Renovering – ut med allt vad fukt och vatten heter!
Del 3. Båtar och vatten hör som bekant ihop – så länge det senare håller sig på utsidan. Här ska vikt sparas…
-
Skippo kunskap
Renovering – båten strippas för att byggas ihop på nytt
Del 2. Ut med det gamla. In med det nya. Däremellan ska här minsann lagas plastskador, sprickor och skavanker. Inga tid att…
-
Skippo kunskap
Fynd eller fiasko? Skippo renoverar en riktig klassiker!
Del 1. Var det egentligen ett så jäkla smart köp? Eller föresten – det spelar ingen roll nu när tärningen är kastad….