Blåmusslans tillstånd i Östersjön oroar forskare
En ny vetenskaplig satsning ska kasta ljus över en av Östersjöns mest kritiska ekologiska relationer – den mellan blåmusslan och ejdern.
Med stöd från stiftelsen Björn Carlsons Östersjöpris startar nu ett flerårigt projekt som ska kartlägga tillståndet för blåmusslan i olika delar av Östersjön, och undersöka vad det betyder för sjöfågelns framtid.
Allvarligt för ejdern
Flera studier har de senaste åren pekat på en nedgång i både kroppsstorlek och biomassa hos blåmusslor i Östersjön. Det är särskilt allvarligt för arter som ejdern, som är starkt beroende av musslor för sin överlevnad – särskilt under häckningstiden i skärgården.
Högfrekventa provtagningar
För att förstå vad som ligger bakom förändringarna samlar forskare nu in högfrekventa provtagningar av blåmusslor på flera platser. En central plats är Askölaboratoriet vid Stockholms universitet, där arbetet leds av Agnes Karlsson, docent i marin ekotoxikologi vid DEEP, tillsammans med MSc-studenten Emir Dal och professor emeritus Nils Kautsky – en nestor inom blåmussleforskning som började studera populationerna på Askö redan på 1970-talet.
En central plats är Askölaboratoriet vid Stockholms universitet, där arbetet leds av Agnes Karlsson, docent i marin ekotoxikologi vid DEEP, tillsammans med MSc-studenten Emir Dal och professor emeritus Nils Kautsky – en nestor inom blåmussleforskning som började studera populationerna på Askö redan på 1970-talet.
”Oroande med tillbakagång”
– Blåmusslan är en nyckelart i Östersjön eftersom den filtrerar enorma mängder vatten och utgör huvudföda för flera olika arter. Det är oroande om musslorna är på tillbakagång, uttalar sig Samuel Hylander, docent i akvatisk ekologi, på Linnéuniversitetets hemsida.
Artikeln är baserad på information från Linnéniversitets samt Stockholms universitets hemsidor. Foto: Emir Dal.