Så sköter sig båtfolket – enligt skeppare på vägfärja
Skippo har frågat sjöpolisen, Silja Line och andra yrkesskeppare om hur fritidsfolket sköter sig till sjöss. Nu har turen kommit till skepparen på vägfärjan som är länken mellan fastlandet och Ljusterö i Stockholms mellanskärgård.

Vi buskör, vinglar, kör på fyllan och har dålig koll på sjövägsreglerna – skulle man kunna tro om man bara läser kvällstidningarna.
Men ju mer vi på Skippo nystar i ämnet så klarnar en bild av det rakt motsatta.
Vi har pratat med sjöpolisen, Silja Line och andra yrkesskeppare som menar att båtfolket är ett mycket ansvarstagande och kunnigt släkte som sätter ära i att göra rätt till sjöss.
Många liv skulle sparas om fler tillbringade mer tid till sjöss.
Det ovan sagda får också stöd av statistik som visar att båtliv är en jämförelsevis mycket säker fritidssysselsättning.
Eller som en av alla yrkesskeppare som vi har pratat med uttryckte det:
”Om folk bara kunde ge sig ut på sjön under sina semestrar istället för att tillbringa dem på vägarna så skulle många liv sparas varje år”.
20 år på olika kommandobryggor
Nu har turen för vår intervju i vilket fall kommit till vägfärjeskepparen Mattias Erling, som under 20-talet år på olika kommandobryggor har en god bild av fritidsbåtfolket.
– De, eller vi – jag är ju själv fritidsbåtskeppare – vill gärna göra rätt och min vardag när jag framför Ljusteröfärjan är väldig bekymmersfri när det gäller detta, säger Mattias.
Han fortsätter:
– Tvärt om brukar de allra flesta väja i god tid och hålla bra avstånd – även om de har rätt till väg.
De kanske tycker att du seglar för brödfödan?
– Ja, och det är ju snällt på alla sätt och vis men det är inte ett argument som håller i en rättssal. Att köra för sitt bröd är ingen skriven regel utan mer ett gammalt talesätt som visserligen ofta är kopplat till gott sjömanskap. Jag väjer mer än gärna när jag ska, säger Mattias.
Mattias Erling har varit yrkesverksam sjöman i över 20 år och kört alltifrån finlandsfärjor till skärgårdsbåtar. Nu är han kapten på vägfärjan Jupiter. Foto: Privat och Wikipedia.
Men det måste väl ändå vara skönt på hösten när båttrafiken glesnar och du slipper väja för så många?
– Alla säsonger har sin charm och jag gillar hösten. Men inte av den anledningen.
– Jag gillar faktiskt när det är rörelse där ute och när jag får manövrera färjan i samspel med annan båttrafik. Ju fler småbåtar att ta hänsyn till runt omkring, desto fortare går arbetspassen, kan man säga.
Så dina erfarenheter från olika kommandobryggor och ditt förhållande till fritidsbåtar är bara en lång och ljuv lovsång?
– Nja, det var en återkommande grej som var irriterande och ibland obehaglig under min tid som lotsstyrman på Tallink Silja och de stora finlandsbåtarna. Då hände det då och då att småbåtar passerade alldeles för nära framför stäven och det är inte bra på något sätt.
Mattias fortsätter:
– Som fritidsbåtförare måste man tänka på allt som kan hända när man befinner sig framför stora fartyg. Man kan få soppatorsk eller annat motorkrångel, för att nämna en del…
– Framför allt var det när jag skulle manövrera Silja Symphony på 27 000 ton i passagen mellan Oxdjupet och Trälhavet som småbåtar kunde komma obekvämt nära stäven, avslutar Mattias.
Foto omslag: Wikipedia.
Vägfärjan Jupiter
Längd: 86,2 m
Bredd: 14 m
Djup: 3,3 m
Motor: 4 x Volvo Penta D12
Toppfart: 12 knop
Antal passagerare: 397 st
Antal fordon: 60 st
Byggår: 2005-2007
-
Båtar
Se allt inom båtar
-
Färdmål
Se allt inom färdmål
-
Del 4 av 4: Käringön – folkets favorit!
Fängslande historia, förnämlig restaurang, väl skyddad gästhamn och idyllisk bebyggelse. Det är en del av allt som gör Käringön till folkets favorit….
-
Del 3 av 4: Hållö – med egen båt till en av Västkustens pärlor
Om det är Hållös historia, den idylliska naturhamnen, de släta klipporna eller de mystiska krumelurerna på berghällarna som lockar mest är oklart….
-
Del 2 av 4: Måseskär – längst därute!
Stolt och stark står Måseskärs fyr och vakar över Käringön i nordost och Kattegatt i söder. Men mest vakar den över ett…
-
Del 1 av 4: Ostronjägarens heta tips!
Vi går ut hårt i vår upptäcktsresa, tar rygg på ostrondykaren Adrian Van De Plasse och får en lektion. Delikatesserna är aldrig…
-
Kunskap
Se allt inom kunskap
-
Skippo kunskap
Förvandlingen av Claes Boston Whaler: Var båten ett fynd eller ett fiasko?
Del 17. Renoveringen av Claes Boston Whaler från 80-talet i serien Fynd eller fiasko har krävt blod, svett och nästan skilsmässa. Men…
-
Klassisk motorbåt får ny utombordare: Det här ska man tänka på
Del 16. Att ge en gammal båt nytt liv med en modern utombordare är ett av de mest effektiva sätten att höja…
-
Skippo kunskap
Nytt liv till båten: Så väljer du rätt kapell och dynor
Del 15. Ska du sy nytt kapell eller uppgradera båtdynorna? I den här videon får du konkreta tips om materialval, hållbarhet och…
-
Skippo kunskap
Uppgradera elsystemet i båten – säkert, smart och snyggt
Del 13. Vad göra när kabeldragningarna på båten börjar se ut som en tallrik spagetti? Se videon och få du koll på…
-
Skippo kunskap
Litiumbatteri – du får vad du betalar för
Del 12. En sliten klyscha men när det gäller litiumbatterier tål den verkligen att upprepas. Du får vad du betalar för. Häng…
-
Skippo kunskap
Installera landström – undvik livsfarliga felet som många gör
Del 11. När landström, och laddare också för den delen, ska installeras gäller det att inte låta snålheten bedra visheten. En felaktig…
-
Skippo kunskap
Så styr du båtens elsystem via din plotter
Del 14. Det fanns en tid då massor av knappar på en instrumentpanel ansågs vara coolt. Det var då. Nu är nu…
-
Skippo kunskap
Installera plotter – enkel match när man känner till fallgroparna
Del 10. Avsäkra rätt. Redan där avslöjas en grej som kanske inte alla har tänkt på. Så här går det till när…
-
Skippo kunskap
Installera ekolod – det hänger på givarens placering
Del 9. En enkel operation kan tyckas men det finns en del att tänka på för att resultatet ska bli bra. Här…
-
Skippo kunskap
Så bygger man en ny styrkonsol
Del 8. Bygget av styrkonsolen i projekten Fynd eller fiasko med en Boston Whaler fortsätter. Den nya designen blir både snyggare, nättare…