Forskare slår fast bästa typen av bottenfärg

Vilken bottenfärg ska man välja? Vi har pratat med Maria Lagerström, forskare inom maritim miljövetenskap. Hon har kommit fram till att silikonfärgen inte bara är bättre för miljön utan fungerar lika bra och i vissa fall till och med bättre än så kallad biocidfärg.

Hyllan med bottenfärg hos båthandlarn kan vara något av en djungel. Många slits mellan samvetskval för att använda biocidfärg, rädsla för påväxt, och drömmen om ett slätt skrov. Det kanske verkar som att hur en enskild fritidsbåtsägare väljer att agera inte spelar så värst stor roll. Men när cirka 850 000 båtar agerar på det ena eller andra viset så kan det göra stor skillnad.

I en studie från Chalmers i Göteborg en grupp forskare studerat det flyktiga fenomenet bottenfärg. Hur skiljer sig de olika varianterna åt, vilken är att föredra och är även de bättre alternativen skadliga? Vi har pratat med Maria Lagerström, forskare på enheten för maritim miljövetenskap vid Chalmers. Tillsammans med fem andra forskare står hon bakom studien för att kanske en gång för alla reda ut frågetecknen kring bottenfärg.

– Det vi studerade i vår studie var en jämförelse mellan silikon- och kopparbaserad bottenfärg gjord under statiska, alltså stillastående, och hur effektiva dessa färgerna var att hålla påväxt borta, säger Maria Lagerström och fortsätter:

– På samtliga platser kunde vi konstatera att den silikonbaserade färgen alltid fungerade lika bra till, och under perioder till och med bättre än kopparfärgerna.

Studien var till en början tänkt som en utvärdering av anti-fouling metoder för fartyg. Men ganska snabbt insåg man att den även var applicerbar för fritidsbåtar. Detta eftersom panelerna varit stillastående och på så sätt liknat de förhållanden en fritidsbåt har.

Ett förvånande resultat

Testerna utfördes på tre platser, två på väst-, och en på östkusten. Chokerande nog visade sig den silikonbaserade färgen ge sina bästa resultat på västkusten. Mätningarna gjordes en gång i månaden under ett års tid och inte någon gång under perioden var den biocidfria silikonfärgen sämre än sin motståndare.

Men vad tror man att det beror på, och varför använder då inte fler biocidfria bottenfärger?

– Jag har fått sätta mig in i silikonfärger och dess utveckling under de senaste 30 åren. De har nämligen funnits mycket längre än vad många tror, däremot så har användningen inte varit särskilt utbredd, säger Maria Lagerström.

De färger som lanserades i slutet av 80- och början av 90-talet kallas för den första generationen av silikonfärg. Idag är vi inne på den andra, eller till och med tredje, generationen av samma färgtyp. Men ändå har varken fartyg- eller fritidsbåtssektorn kommit ikapp.

– Enligt mätningar som gjorts bland rederier har någonstans mellan 10, och 15 procent av fartygen silikonfärg på skrovet. Samma mätningar är svåra att göra bland fritidsbåtar men enligt uppskattningar är det inte mer än några enstaka procent som gått från biocidfärg till silikonbaserad färg, säger Maria Lagerström.

Nu hoppas forskarna kunna kommunicera ut fördelarna med att använda de nyare silikonfärgerna.

– Vår studie pekar på att det inte finns något behov av biocider. Att använda bottenfärg som inte innehåller ämnen som koppar är en jättestor miljövinst om vi ser till den forskning som gjorts på ämnet. Med hjälp av lakvatten från de olika färgerna har man kunnat se hur levande organismer tar mer skada av biocidfärgerna än de silikonbaserade, säger Maria Lagerström.

Även silikon kan ha sina nackdelar

Men vad är det som gör de nya färgerna så bra? Har de några nackdelar, och kan även de läcka ut skadliga ämnen i våra vatten.

Svaret på den frågan är mer komplex.

– Det är väldigt svårt att säga. Att ta reda på vad de silikonbaserade färgerna innehåller har varit ett dektetivarbete då förklaringarna till funktionen är generella och förskönande. Den faktiska kemiska föreningen som används är ofta väl bevarad företagshemlighet, säger Maria Lagerström.

En grupp av ämnen som oroar många är så kallade polyfluorerade föroreningar, allmänt kända som PFAS-ämnen. En stabil kolkedja där väteatomerna helt eller delvis bytts ut mot flouratomer. Resultatet blir ett kontroversiellt ämne som inte är nedbrytbart och som har kopplats till ökad risk för cancer.

– Vi har upptäckt ett par färger som haft PFAS-föreningar i sig men dessa riktar sig mot fartyg och inte fritidsbåtar. Dessa är såklart färger vi inte klassar som hållbara eller något vi vill ha ut i naturen.

Viss klarhet har framkommit i denna bottenfärgsdjungel kvarstår ändå några frågor. För att det ska bli enklare för konsumenten framöver hoppas Maria Lagerström att färgföretagen visar sina kort.

– Det behövs en större transparens. Företagen måste genom ekotoxikologistudier bevisa att färgen inte har någon giftverkan. Framförallt om man ska marknadsföra sig som mer miljövänlig, säger Maria Lagerström.

Läs hela studien här!