Elkonvertering av en Bayliner – genidrag eller stolleprov?
Minns ni honom – mannen som helt sonika slet ut sin stinkande och bensinslukande V8:a till förmån för en elektrisk drivlina? I en Bayliner! Nu undrar vi hur det gick sedan?
Vi hör det allt oftare – om hur folk ledsnar på buller och avgaser i sina motorbåtar och byter ut sina förbränningsmotorer mot elektriska drivlinor. Men då rör det sig för det mesta om extremt lätta, flatbottnade, smäckra eller av annan anledning mycket lättdrivna och effektiva skrov.
I fallet med Anders Boström, som Skippo rapporterat om tidigare, gällde det dock en Bayliner 2655 Ciera Sunbridge(!). Ja, alltså en amerikansk daycruiser från 90-talet vars hela väsen andas V8-muller och ett fartfyllt samt flärdigt båtliv i trakterna kring 30 knop. Men som nu alltså skulle få nöja sig med deplacementfart i resten av sitt båtliv.
”Hade ändå gjort sitt”
Må vara att gamla Mercruisern (5.0 LX på 220 hk) började bli sliten samtidigt som oron för bälgar, impellrar och microbrytare grodde i Anders. Men ändå – var detta ett så klokt beslut? När vi hörde från Anders senast hade han bara hunnit med en kort testrunda och noterat en toppfart på sex knop och en marschfart på stadiga fyra.
Så Anders – hur lever båtlivet?
– Det är riktigt bra. Vi, jag och min fru, rör oss mycket i Gryts- och Sankt Annas skärgårdar och trivs bra med det långsamma och lugna båtlivet. Vi har väl betat av ett par hundra sjömil sedan vi hördes senast.
Anders Boström gillade allt med sin gamla Bayliner 2655 Ciera – allt utom planingsfart, skumpande och originalmotorn, en Mercruiser 5.0 LX på 220 hk.
Dagsutflykter?
– Nej, för det mesta blir det faktiskt övernattningar. Vi brukar föredra gästhamnar där man kan ladda batterierna över natten.
Ingen räckviddsångest?
– Nej, batterierna räcker i ungefär 50 sjömil i 4–6 knop och det är mycket mer än vad vi brukar köra. Vi brukar nöja oss med ungefär 15–20 sjömil på en dag. För säkerhets skull har jag ändå köpt ett elverk som jag bara har provstartat vid ett tillfälle men aldrig behövt använda på riktigt.
Andra har också läst:
Har du gjort några förbättringar sedan den första provturen för 16 månader sedan?
– Ja, ganska många faktiskt. Bland annat har jag byggt om styrningen till elservo och kopplat in en autopilot. Den har gjort att jag har kunnat slopa ratten helt viket funkar när man lever ett mer tillbakalutat båtliv. Sedan har jag byggt en ny instrumentbräda och förlängt badbryggan samt monterat ett ankarspel. Det senare kanske mest för viktfördelningens skull. Båten blev ju trots allt 200 kilo lättare där bak i och med motorbytet. Och så…
Ja?
– Jo, jag har skrivit en programvara så att jag har koll på hur mycket el jag har kvar räknat i antal timmar och sjömil. En färddador kan man säga.
Ut med det gamla och in med det nya där slopad ratt till förmån för en autopilot, nytt styrsystem, ny instrumentbräda samt en programvara så att han har koll på hur mycket el som finns kvar bara är några exempel på uppdateringar.
Saknar du aldrig att flyga fram över vågtopparna i full planing?
– Jo det händer väl någon enstaka gång om det är dåligt väder och när man bara vill hem. Och ja, det kan vara kul ibland men nej – i stort sett inte.
Så allt blev precis som du hade tänkt dig med motorbytet?
– Ja, det var ett vågat och lite annorlunda projekt får man säga men resultatet uppfyllde mina högt ställda förväntningar. Vi är inte i behov av mer fart.
Vad är planen för nästa sommar?
Vi gör nog som vi brukar och håller oss i våra båda skärgårdar Sankt Anna och Gryt där Harstena och Fyrudden har kommit att bli något av favoriter, avslutar Anders Boström.