Foilande motorbåt vs vanligt skrov – storleken på svallen är avgörande

Vad kan vi utläsa av storleken på svallen hos en båt med bärplan jämfört med desamma efter en traditionell passagerarbåt i samma storlek? Här tar Candela hjälp av KTH för att få ett svar.

Foiling kommer med fördelar när det gäller allt från fart till förbrukning och komfort. Inget nytt så långt och gällande detta har det gjorts otaliga tester och mätningar.

Mindre fokus har dock lagts på svallen. Vi vet att storleken på svallen efter ett flytetyg ger en bild av hur mycket energi det går åt för att framföra det. Men att stora svall påverkar omgivningen negativt talas det inte lika ofta om. Än mindre är kunskapen kring detta.

I videon här ovan jämförs svallen efter en Candela P-12 med desamma efter ett traditionellt passagerarfartyg i motsvarande storlek. En test som utförs av Candelas egna personal i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan – dels med mätutrustning men också mer praktiskt.

1/5

2/5

3/5

4/5

5/5

Candelas passagerarfärja och den egenbyggda drivlinan.

I Stockholm har den första bärplansförsedda pendlarfärjan P-12 Nova testats fram till december. Den får tack vare sina små svallvågor flyga fram i 22 knop i känsliga områden, medan andra fartyg är begränsade till 12 knop. Detta halverar restiden för passagerare och öppnar upp stadens vattenvägar för mer effektiv pendling – något som Candela nu vill lansera världen över. Först satsar de hos kunder i Berlin, Nya Zeeland och Saudiarabien.

Bärplan: Tekniken som lyfter båtar till nästa nivå

Bärplan har fascinerat båtbyggare och ingenjörer i decennier, och tekniken är nu en av nycklarna till framtidens snabbare, mer energieffektiva och miljövänliga båtar. Men hur fungerar egentligen denna teknik, och varför är den så revolutionerande?

Ett bärplan fungerar på samma princip som en flygplansvinge – fast under vattnet. När en båt ökar sin hastighet börjar vingliknande strukturer, placerade under skrovet, skapa lyftkraft. Lyftkraften gör att båtens skrov gradvis höjs ur vattnet, vilket drastiskt minskar det hydrodynamiska motståndet. Resultatet? Lägre energiförbrukning, högre hastigheter med samma motorkraft och en jämnare färd.

Friktionens fiende
När en traditionell båt färdas genom vatten skapar dess skrov en betydande mängd motstånd, både genom vågbildning och friktion mot vattenytan. Bärplan eliminerar större delen av detta motstånd genom att flytta upp skrovet över vattenytan, vilket inte bara förbättrar prestandan utan också minskar svallvågorna som båten genererar.

Detta är särskilt värdefullt för båtar som opererar i känsliga miljöer eller tättrafikerade vattenvägar. Mindre svallvågor minskar erosionen av strandlinjer och ökar säkerheten för mindre vattenfarkoster, som kajaker och paddelbrädor.

Teknik och tillämpning
Bärplan används i dag i en rad olika farkoster, från högpresterande segelbåtar till kommersiella färjor och lyxiga motorbåtar. Teknikens potential sträcker sig dock långt bortom nöjesbåtar. Inom passagerartrafik möjliggör bärplan att färjor kan färdas snabbare utan att orsaka skador på känsliga ekosystem eller närliggande infrastruktur.

De moderna hydrofoilerna har också blivit alltmer tekniskt avancerade. I dag används ofta datorstyrda system som justerar bärplanens vinkel i realtid för att garantera stabilitet, även i krävande förhållanden som höga vågor eller ojämna vattenströmmar. Detta har gjort tekniken både mer pålitlig och tillgänglig för bredare användning.

Framtiden för bärplansteknik
Med den ökande efterfrågan på hållbara transporter har intresset för bärplansteknik skjutit i höjden, det kunde vi inte minst se när vi besökte båtbranschmässan METS i Holland i höstas.

Eldrivna fartyg med bärplan kombinerar fördelarna med reducerad energiåtgång och nollutsläpp, vilket gör dem till en viktig del av omställningen mot grönare sjöfart.

För entusiaster och proffs inom båtvärlden är bärplan inte bara ett tekniskt underverk utan också en glimt av framtiden för sjöfarten. Med rätt tillämpningar kan denna teknik inte bara förändra hur vi reser över vattnet utan också hur vi skyddar våra hav och kuster för kommande generationer.