Behövs fler båtmodeller?

Hur stor är konsumenternas törst efter nya båtar och vad är det vi vill se framöver? Och vad är det egentligen som hänt inom båtutveckling senaste 20 åren? Bernt Lindquist delar med sig av sina funderingar om alltifrån snåla familjemotorbåtar till flygande segelfarkoster.

Ibland ställer jag mig frågan: Behövs det fler båtmodeller? Med de tusen och åter tusen modeller som redan finns så borde ju alla redan kunna hitta sin drömbåt.

Det finns faktiskt bra och dugliga instegsbåtar för bara 20 000 kronor och om de inte duger så finns såklart båtar med prislappar som är svåra att greppa. Så återigen, borde inte alla redan kunna hitta en båt som passar?

Man skulle också kunna ställa samma fråga när det gäller bilar. Behövs det fler bilmodeller? Kanske är det bara tillverkarna som genom att manipulera våra sinnen styr vår drift av att vilja köpa nytt?
Men när det gäller bilar kan man ju ändå konstatera stora förbättringar bara under de senaste fem åren. De har generellt avsevärt mindre miljöpåverkan, radikalt mindre bränsleförbrukning och så vidare. Men så blir de också i princip obrukbara efter 15 år. Något som också kan tänkas vara en manipulation för att få oss att köpa nya bilar.

Utmaningen när det gäller båtar är avsevärt större. De verkar hålla hur länge som helst. Och hur minskar man en segelbåts bränsleförbrukning när den har varit i det närmaste noll från första början?

Det är inte helt enkelt att utveckla våra flytetyg med andra ord.

Båtutveckling
På motorbåtssidan kommer det att krävas mycket de närmaste 15 åren, det är jag helt säker på. Ökande bränslepriser och nya miljökrav kommer att ställa stora krav på effektiva skrov och snåla motorer. Här har vi glädjen och förmånen att vara engagerade i nya spännande projekt.

Men på segelbåtssidan – vad har hänt de senaste 20 åren?

Vi som är kappseglingsintresserade har faktiskt kunnat konstatera en rejäl revolution de senaste åren. Ty de mest extrema kappseglingsbåtarna rör sig inte längre genom vattnet så som båtar har gjort sedan den första urholkade stocken sjösattes. Nu flyger de. Så kallade foilande båtar har för alltid förändrat vår syn på hur en snabb båt ska fungera och vad som är snabbt på vattnet. Att, som i America´s Cup, få båtar på 22 meters längd att lyfta ur vattnet med hjälp av ”smala vingar” är imponerande ingenjörskonst.

Att få en 22 meter långt fartyg att lyfta ur vattnet är imponerande ingenjörskonst.

En av de första segelbåtar att lyfta ur vattnet var Mothjollen. Denna konstruktionsklass, där i stort bara totallängden är begränsad (till knappt 3,4 meter), gav möjlighet till detta stora genombrott. Vi ser redan en rad båtar som tillämpar tekniken. Här handlar det om lätta jollar och flerskrovsbåtar.

Men för normala seglare som inte har en America´s Cup-budget till förfogande – hur ser seglandet och framförallt familjeseglandet ut då?

Moth-jollen var bland de första segelbåtarna att lyfta från vattenytan. Här förklarar Nathan Outteridge, skeppare på Artemis America’s Cup-båt, hur bärplan fungerar på Mothjollen och på en katamaran på 22 meter.

Familjebåten kommer knappast inom överskådlig tid att flyga fram över vattnet. Tyngden på våra flytetyg, bland annat som en följd av vårt krav på komfort, talar emot detta.

Ingen revolution
För knappt 20 år sedan fick jag i uppdrag av en båttidning att skriva en artikel om framtidens båtar. Mina förutsägelser var ganska trista. Trodde inte att vi skulle fara omkring i segelbåtar som gjorde 20 knop för motor. Trodde aluminium skulle dominera som mastmaterial inom överskådlig framtid. Ingen större revolution när det gäller nya inredningslösningar. Trist nog har jag fått rätt i mina spådomar.

En icke insatt har svårt att skilja en båt från 80-talet från en båt som är framtagen 2012. Men å andra sidan, bilen har ju fortfarande fyra hjul och för att inte tala om en av våra första uppfinningar, skottkärran som har ett hjul sedan tidernas begynnelse.

Det är inte bara båtutvecklingen som till synes går ganska långsamt framåt.

Stillestånd för oinvigda
Hur förklarar vi då för den som inte är insatt de små förfiningar båtarna genomgått de senaste 20 åren, och framförallt till vilken nytta?

Det är ju svårt att övertyga en icke seglare att en genomsnittlig fartökning på 0,5 knop på två decenniums båtutveckling är något helt enastående.

För den oinvigde är det mesta sig likt oavsett om man beskådar en tavla av Zorn eller en bild från en regatta i nutid. De vackra seglen har ju till och med samma färg nu som då, bruna eller smutsgrå.

Nästa krönika: Vad har egentligen hänt de senaste 20 åren med våra båtar?