Sjönöd – tydlig minskning av antalet utryckningar förra året

Motor- och propellerhaverier samt grundstötningar. Det är vad som ställer till mest problem till sjöss. Sjöfartsverket noterar dock en tydlig minskning av antalet utryckningar.

Sjöfartsverket hanterade 964 sjöräddningsärenden under 2022, vilket är en stor minskning jämfört med året innan. Några av de vanligaste larmorsakerna var grundstötningar och motorhaverier och de flesta larmen kom från fritidsbåtar. Sjöfartsverket hanterade även 590 flygräddningsärenden.

Se också:
Drönare snabbast på plats vid sjöräddning

– Den största delen av våra sjöräddningsärenden förra året rörde fritidsbåtar. Larmorsakerna har varierat och handlat om alltifrån motorhaverier och grundstötningar till hårt väder, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets nationella sjö- och flygräddningscentral, JRCC, som leder och koordinerar räddningsinsatserna.

Tydlig minskning

Sjöfartsverket hanterade 964 sjöräddningsärenden under 2022, vilket är 17 procent färre än under 2021 då antalet uppgick till 1167. Storstadsregionerna stod för den största andelen sjöräddningsärenden och allra flest inträffade i Stockholms län (216), följt av Västra Götalands län (210) och Skåne län (118).

De allra flesta räddningsinsatserna skedde, inte helt överraskande, under sommarmånaderna då fritidsbåtlivet blomstrar.

Tänkbara förklaringar

– Att sjöräddningssiffrorna minskar kan bero på att det upplevdes vara mindre båttrafik under 2022, som i sin tur kan ha sin förklaring i högre bränslepriser, inflation och att fler valde att tillbringa semestern utomlands istället för i skärgården efter pandemin, säger Annika Vestergård.

Vanligaste orsakerna

Motor- eller propellerhaveri toppar listan över de vanligaste larmorsakerna från fritidsbåtar, tätt följt av grundstötning och hårt väder.

– Genom att alltid bära flytväst och se till att hålla båten i trim men också vara noga med att informera andra om dina planer ute till sjöss går det att undvika många av dessa händelser, säger Annika Vestergård.

Tidigt agerande

Från frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet, en av Sjöfartsverkets samarbetspartners, ser man en liknande trend för fjolåret. Sjöräddningslarmen då det råder fara för liv har minskat. Däremot ligger förebyggande utryckningar, när läget inte är akut, på en stadig nivå.

– Att färre hamnar i sjönöd är positivt, och då de förebyggande utryckningarna fortsatt är många kan man se som att vi lyckas hjälpa fler innan läget är kritiskt. Att skaffa sig kunskap om sjösäkerhet och slå larm tidigt minskar riskerna, säger Adam Goll Rasmussen, räddningstjänstansvarig på Sjöräddningssällskapet.

Rekordsomrarna 2020 och 2021

Under året utförde Sjöräddningssällskapet 4396 förebyggande utryckningar. Under rekordsomrarna 2020 och 2021 då båtlivet blomstrade på grund av pandemin utfördes 5035 respektive 4904 uppdrag i samma kategori. 2019 utfördes 3307 förebyggande utryckningar.

590 flygräddningsärenden

Sjöfartsverket hanterade 590 flygräddningsärenden under 2022, vilket är en minskning med 9 procent från föregående år. Ej avslutade färdplaner, det vill säga att man missar att meddela att man landat på obevakade flygplatser, står för drygt hälften av alla ärenden. Varningslarm och när fara hotar luftfartyg, för 24 procent.

Listan – antal sjöräddningsinsatser under 2022 jämfört med (2021)
1. Stockholms län 216 (242)
2. Västra Götalands län 210 (265)
3. Skåne län 118 (151)
4. Mälaren 71 (83)
5. Hallands län 58 (67)
6. Kalmar län 52 (67)
7. Vänern 36 (42)
8. Blekinge län 35 (32)
9. Gotlands län 30 (28)
10. Södermanlands län 20 (28)
11. Västernorrlands län 19 (31)
12. Vättern 19 (25)
13. Östergötlands län 18 (26)
14. Gävleborgs län 16 (13)
15. Norrbottens län 15 (22)
16. Uppsala län 9 (22)
17. Västerbottens län 9 (14)
18. Grannländer 6 (7)
19. Västmanlands län 3 (0)
20. Värmlands län 2 (1)
21. Örebro län 2 (0)
22. Jönköpings län 0 (0)

Källa: Sjöfartsverkets sjöräddningsstatistik för perioden 2022-01-01 – 2022-12-31. 2021 års siffror inom parentes. Statistiken är fördelad över Sjöfartsverkets olika räddningsområden, vilket inkluderar både län samt svenskt sjöterritorium.

Foto: Mats Ryde