Minskad satsning på forskning i Östersjön

Östersjön är hårt pressad men nu hotar minskade anslag för satsning på provtagningar och forskning om innanhavet. Något som bekymrar såväl oceanografer som forskare.

Svea_forskning_inledningsbild
I 30 års tid har forskare åkt ut på Östersjön en gång i månaden för att ta prover. Allt för att öka kunskapen om syrebrist i Östersjön. Nu hotar minskade anslag för verksamheten vilket med närmare en fjärdedel, 23 procent, från 507 miljoner kronor till 392 miljoner kronor.

I 30 års tid har forskare åkt ut på Östersjön en gång i månaden för att ta prover. Allt för att öka kunskapen om syrebrist i Östersjön. Men också för att hålla koll på utvecklingen och se vilka åtgärder som är verksamma för att motverka allt från algblomning till övergödning och klimatförändring.

Se också:
Ny forskning – maneter borde ingå i vår naturliga kost

Det hela bygger på långa mätserier men nu hotas alltså det vetenskapliga arbetet av en kraftig nedskärning i budgeten med närmare en fjärdedel, 23 procent, från 507 miljoner kronor till 392 miljoner kronor.

Forskningsfartyget Svea måste ställa in flera expeditioner framöver.

Ökade kostnader

– Budgeten för miljöövervakningen har blivit mindre. Samtidigt har den ekonomiska situationen i världen gjort att kostnaderna har ökat för oss precis som för alla andra i samhället vilket har gjort att den totala minskningen blir ännu mer kännbar, säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI, till DN.

I klartext innebär det att man redan i år måste ställa in några expeditioner. Bland annat de provtagningar som var planerade att i december. Likaså drabbas såväl Stockholm universitet, Umeå universitet och Göteborgs universitet som också bevakar miljön och tar prover i Östersjön.

En video som förklarar de grundläggande processerna som leder till att syrebrist uppstår i Östersjön. Nu väntar minskade anslag för att öka kunskapen om syrebrist i Östersjön.

Övergödning största boven

Den största anledning till att Östersjön mår dåligt är övergödning. Något som i sin tur beror på utsläpp från jordbruket, från 50-talet och framåt. Ett problem som man började ta tag i först på 80-talet.

Kartan visar områden med syrebrist (grått) och helt syrefria bottnar (svart) hösten 2019. Punkterna visar var mätningarna gjort som figuren baseras på. Illustration SMHI.

Syrebristen ett problem

Till detta kommer Östersjöns skiktade söta och salta vatten vilket gör det svårt för nytt salt- och syrerikt vatten har svårt att komma in i tillräcklig mängd genom de grunda Öresund och Lilla och Stora Bält. Det leder till syrebrist i bottenvattnet, speciellt i de djupaste delarna av Östersjön.

Se videon ovan som förklarar de grundläggande processerna som leder till att syrebrist uppstår i Östersjön.