Sverige världsledande i design av stridsfartyg – så går det till

Att göra kompromisser utan att dra ner på funktion kan kännas som en snudd på omöjlig uppgift. Men det är den kravspecifikation Saab Kockums ställs inför när nya stridsfartyg ska byggas.

Å ena sidan ska de kunna fungera i skärgården å andra vara effektiva ute på öppet hav. Två parametrar som sällan är lätta att förena med varandra. Samtidigt behöver de lämna ett så litet avtryck och därmed vara så svåra att upptäcka som det bara går. Hur går det egentligen till?

Saab Kockums delar upp processen i tre delar som alla är nära sammanlänkade med varandra. Grundläggande design, detaljdesign, och sist men inte minst konstruktion. När väl grunden är lagd kan system och detaljer ta form för att än mer anpassa fartyget till dess tilltänkta användningsområde. Ibland görs alla delar av ett och samma varv men ofta fördelas de upp mellan specialister inom de olika områdena.

Läs även:
Sverige vässar klorna för strid på havets botten
Amerikanska marinkåren om att strida i svenska skärgården

Över 20 år på nacken och fortfarande världsledande

Det har gått över 20 år sedan den första Visbykorvetten sjösattes på varvet i Karlskrona. Trots detta är de än idag unika och världsledande i sin design. En form som gjort det möjligt att kombinera mångsidighet med en mycket låg signatur.

Tack vare detta kan de än idag utföra uppgifter som sträcker sig från övervakning till anfall och minneutralisering. Detta i Östersjön, ett av världens mest förrädiska farvatten med hundratusentals öar, kobbar, och skär.

Medan man världen över haft olika skepp för att fylla olika uppgifter har man i Sverige valt att samla allt under en plattform. Ett vägval som inspirerat andra nationer att gå liknande vägar och på så vis gett liv åt en helt nya typ av stridsfartyg.

En ny generation av stridsfartyg

I samarbete med Singapores flotta och motsvarighet till Försvarsmakten här i Sverige har man sedna ett par år tillbaka fått i uppgift att ta fram den grundläggande designen för en helt ny klass av fregatter. Men framtidens krigsföring ställer stora krav på designen.

Förutom att vara försedd med sedvanliga system måste ställs det även krav på att skeppen inom fartygsklassen ska kunna fungera som ett kommandocenter för drönare av olika slag.

Allt detta med det överhängande kravet att fartyget ska drivas av en relativt liten besättning.