Krönika: De flesta badstegar är rena dödsfällorna!

Badstegen, eller räddningsstegen som den rätteligen borde kallas, kan vara rena dödsfällan. Ofta snitsigt dold under en lucka men ack så svår att fälla ner om man har ramlat i. Tro mig. Jag har provat.

När den gamle mannen inte kom tillbaka på eftermiddagen såsom han brukade anade hamnkaptenen oråd. Vädret var visserligen det bästa tänkbara, gubben hade inga tider att passa och fisken kanske nappade som aldrig förr. Men ändå, han brukade vara punktlig (nåja) och magkänslan sa att något var fel.

Att något var fel bekräftades när Sjöräddningssällskapet hittade båten drivandes utanför Kungsbacka. Den gamle låg död bredvid och hade lindat en tamp från båten runt handleden i ett desperat försök att rädda sitt liv. Utombordaren var uppfälld och något hade fastnat i propellern. När han skulle avlägsna föremålet föll han i vattnet och lyckades sedan aldrig ta sig ombord igen.

Det gäller livet!

Tyvärr är det bara ett av många exempel på liv som gått till spillo på grund av att båtar saknar eller har felkonstruerade badstegar. Jag säger felkonstruerade för det är ofta vad det handlar om – på såväl nya som gamla båtar. För att en båt ska bli CE-godkänd så krävs det att badstegen, eller räddningsstegen som den rätteligen borde kallas, kan fällas ned minst 30 centimeter under vattnet. Men det räcker inte. Speciellt inte som orken tryter ofattbart snabbt i kallt vatten. Kanske har man med ålderns rätt stelnat till i kroppen? Eller för all del – man kan ju ha slagit sig i fallet. Oavsett vad gäller det att badstegen kan fällas ned någorlunda lätt från vattnet.

Nu har det gått 20 år och 2 månader sedan jag simmade runt mellan akterspeglarna på båtutställningen i Wasahamnen för att testa just badstegar. Det var en varm sensommardag och för att göra det praktiska provet mindre obehagligt hade jag våtdräkt på mig under jeansen, t-shirten och hoodien. Fegt kan tyckas eftersom olyckan ofta är framme när förhållandena är som jävligast. Men här fanns hundratals nya båtar som gav tillfälle att få en bred bild av hur det egentligen stod till på badstegefronten och framför allt – hur båtproducenterna hade tänkt att vi ska klara livhanken vid ett snedsteg. Resultatet var nedslående.

Ett ögonblicks verk

Att trampa snett eller fumla på annat sätt är ett ögonblicks verk. Inte minst på våren och som nu – på hösten – när gångytorna ofta är snorhala. Och tänka sig – enligt statistiken är det faktiskt farligare att bära en matkasse längs ett skarndäck än att flyga fram över fjärden i 50 knop med ett par stadiga järn innanför västen – för att ta ett extremt exempel. Ta nu inte det senare som en uppmaning.

När du väl ligger där och trampar vatten bland båtarna i en folktom hamn på höstkanten skiter du gurgeltunt i om du var duktig nog att skura kölsvinet, se över seglen, vaxa friborden eller byta bälgen på drevet i våras.

Det enda som spelar någon roll är om du kollade om din badstege kan fällas ned från vattnet. Något som i skrämmande många fall inte är fallet – av en herrans massa anledningar. Den ena dummare än den andra.

En sista bön

Om du inte får ner badstegen när du ligger där gäller det att satsa alla krafter på ett försök att ta dig ombord ändå – ett försök som bara måste lyckas.

Annars är du rökt.