Trimma motorbåten till högre fart och lägre förbrukning
Del 1. Fortare, bättre, snålare, miljövänligare – Hamnen tar rygg på Mannerfelt Design Team som tipsar om hur du förbättrar din båt och dig själv som förare för att uppnå detta. Vi börjar med båten.
Den som har konstruerat din planande motorbåt har förhoppningsvis gjort allt han kan för att den ska prestera så bra som möjligt för det ändamål som den är tänkt.
Problemet är bara att en traditionell planande motorbåt ska vara som allra bäst när du:
… kör snabbt.
… kör långsamt.
… skjutsar halva släkten.
… kör ensam.
… kör i medsjö.
… kör i sidsjö och motsjö.
… kör på ett upprört öppet hav.
… kör på plattvatten.
… åker vattenskidor.
… och mycket, mycket mer.
Kort sagt – de flesta planande motorbåtar är desperata försök att vara fantastiska på allt – vilket naturligtvis är en omöjlighet.
Hamnen har pratat med Ocke och Ted på Mannerfelt Design Team som inte bara pekar på det självklara – att man bör optimera motor och propeller för sitt speciella användningsområde – utan som också levererar en lång rad andra mindre kända tips om hur man kan få sin planande motorbåt att gå fortare/bättre/snålare och miljövänligare.
Det kan alltså vara en jättevinst bara i att anpassa motor och propeller för till exempel en ensam förare i fartregistret 26-28 knop – om det är ditt huvudsakliga användningsområde.
Kanske kommer du under resans gång på att du faktiskt har fel båt för dina behov?
Om inte så finns det en lång rad andra sätt att få båten att gå bättre för dig. Här talar vi inte om några jätteprojekt som att plasta upp och bredda steglisterna. Bara små saker som tillsammans kan göra underverk när de samverkar.
Bäst på små förbättringar är i regel tävlingsförare som kan höja toppfarten med upp till femton procent bara genom att jobba på detaljer.
Som fritidsbåtägare kanske man ser en förbättring av toppfarten med någon procent som man både kan ha och mista. Men betydligt intressantare blir det om man ser till vad den siffran motsvarar i förbättrad bränsleekonomi.
En tumregel är att en förbättring av toppfarten med fem procent motsvarar det dubbla i förbättrad bränsleekonomi.
En båt som från början gör 30 knop och drar 1,5 liter per sjömil och som efter några förbättringar ökar toppfarten med 5 procent (1,5 knop) kan på köpet få en förbättrad bränsleekonomi med det dubbla – 10 procent (1,5 dl/sjömil).
Jämna till botten!
En vanlig svag punkt på motorbåtar är att botten inte är helt rak. Orsaken är ofta att båtbyggaren hade bråttom när han lade på de sista lagren laminat. Det orsakar spänningar och i slutänden att båten blir lite konkav (konvex förekommer, men är ovanligt).
Att köra en konkav båt i full planing känns som att köra en båt med trimplanen nedfällda. För att motverka detta känns det naturligt att trimma ut motorn, vilket är onödigt eftersom det är detsamma som att rikta kraften uppåt istället för rakt bakåt. Man slösar massor av energi.
För att upptäcka om botten är konkav kan man hålla en meterlång linjal långskepps längs botten och se om man ser några glipor.
Om så är fallet så kan man rugga upp det ojämna området med ett grovt sandpapper. Bygg därefter upp ojämnheterna med glasfiberspackel (om det är en plastbåt) och långslipa sedan ner spacklet tills ytan blir jämn. Var lite sparsam med spackel om du vill bespara dig slipjobb.
Vässa kanterna!
När du ändå är igång med sandpapper och glasfiberspacklet är det en god idé att att se över kanterna på steglisterna och hörnet mellan akterspegeln och botten. Ju skarpare hörn desto bättre släpp, högre fart, lägre bränsleförbrukning osv.
Om en planande båt ska gå optimalt så måste tyngdpunkten vara på rätt ställe. På en normal planande motorbåt brukar man säga att den ska ligga 33 procent från aktern av vattenlinjens längd.
Viktfördelningen avgörande
De flesta båtar är mer eller mindre framtunga och skulle må bra av att flytta vikten akterut. Oftast handlar det om små justeringar som att tänka på hur man stuvar båten. Att till exempel förvara ankaret i förluckan är inget annat än urkorkat av fler än en anledning.
Under normala förhållanden går en planande båt som snabbast och snålast med en anfallsvinkel (vinkeln mellan båtbotten och vattenytan) på 2-3 grader. En vinkel som alla kan hitta med hjälp av powertrimet. Men bäst är förstås om man kan hitta balansen utan att rikta motorkraften uppåt.
Vårda propellern!
Att tävlingsförare transporterat sina propellrar i något som liknar bebisfiltar är inte bara psykologisk krigföring. Valet av propeller och dess skick är avgörande och ofta skillnaden mellan vinst och förlust.
Är du ute efter hög fart, som inte sällan kommer i samma paket som värdelösa backegenskaper och bångstyrig finmanövrering i hamnar, så kan du alltså med fördel prova ut en svindyr och extrem racingpropeller i stål.
Vi andra kommer långt med att bara se över propellern och hålla den hel.
Små hack och stenskott drabbar propellern utan att det märks. Större hack jämnas enklast till med en järnfil. Därefter går man över propellern med ett fint sandpapper tills allt är mjukt, runt och skadefritt. Lägg extra möda på propellerns framkant.
Samma sak gäller för växelhuset. Små skador uppstår obemärkt och att hålla propellern och drevet skadefritt gör skillnad. Var speciellt noggrann med växelhusets/drevets första 30 procent av längden under vattenytan. Minsta skada ger turbulens så att propellern får arbeta i stört vatten så att effekt går förlorad.
Samma sak gäller fenan, för att inte tala om stödbocken på båtar med rak axel. Den senare är inte sällan pinsamt grovt tillyxad redan från början. Gör nåt! Runda och jämna till!
Främja flödet!
Motorn kan förlora effekt av en sådan enkel sak som att den inte får rätt flöde. Se till att inte bränsleslangen är för klen eller, ännu vanligare, att nippeln är för trång. Kolla diametern på alla kopplingar. Om en enda koppling är för klen tappar motorn effekt.
Symptomet på en för klen koppling är att motorn känns slö på toppfart men märk väl att dåligt bränsleflöde inte nödvändigtvis leder till att motorn får lägre varvtal.
Åtgärdas glapp!
På äldre utombordare kan effekt gå förlorad om bussningarna i riggen har blivit för slitna och glappa. Bussningarna ska dämpa vibrationerna men om de glappar så förlorar man den distinkta känslan i styrningen – och vad värre är – motorns kraft vibrerar omkring istället för att koncentreras rakt bakåt.
På båtar med hydraulstyrning krävs tålamod för att få den exakt. Efter att man har fyllt på cylindern med olja krävs åtskilliga luftningar och påfyllningar innan det blir bra. Ett kladdigt jobb som dock lönar sig av samma skäl som ovan.
Olja med måtta!
Många inombordare med insprutning tappar effekt om de har för mycket olja i tråget. Det kan bero på ett fenomen som går under benämningen ”onödigt mycket skvalpmotstånd”.
Det kan också bero på att motorns dator reagerar på för mycket olja i träget genom att ställa ner tändningen sågat motorn tappar effekt. Här kommer sålunda ett tips som är av det vanskligare slaget och som man får vara vaksam och försiktig med då lagom är bäst:
Testa med att låta oljenivån hamna i den nedre delen inom den godkända skalan på oljestickan.
Rätt propeller!
Ett annat fenomen som också har med motorers datorer att göra är att man kan låta sig luras av övervarvnings-skyddet som är så fogligt konstruerat att det inte alltid märks när det slår till.
Det innebär att man med lite otur kan ha kört omkring med en för liten propeller och noterat att toppvarvet verkar okej utan att förstå att motorn i själva verket skulle klara en större stigning eller diameter utan att tappa varv.
Återigen påminner vi om att dessa tipps till förbättringar inte säkert gör någon märkbar effekt var för sig. Det är först när de samverkar som det verkligen händer.
Ej heller är det någon vits med att lägga ner möda på något som nämns i denna artikel om botten är skitig eller om du kör omkring med vatten mellan ytter- och innerskrovet.
Då får du börja i den änden med fördelen att stora förbättringar märks omedelbart!