Väderskolan, del 2: Vågor i luften och luftmassor

Väderfenomenen i lufthavet sker på en mängd olika skalor. Många händelser kan liknas vid vågor som sveper fram i höjd- och sidled.

Väderfenomenen spänner över ett stort register, från fronter på hundratals kilometer via sjöbrisen på kilometerskalan till turbulens på millimeterskalan. Alla dessa system påverkar varandra. På så sätt är det t.ex. mycket småskaliga processer som överför fukt från haven till luften vilken i sin tur kan bilda frontmoln.

Frontmolnen roterar kring mäktiga lågtryck med kraftiga vindar som genom friktion mot mark- och havsyta bryts ned till svagare vindar och turbulens. På en skala mellan dessa finner vi sjöbrisen som vi kommer att beskriva i detalj i ett senare avsnitt av Väderskolan.

Luftmassor

Betraktar vi vädret på en stor skala alltså över hundratals kilometer, finner vi ofta stora områden med likartade egenskaper. Det kan vara torr och kall luft över den ryska tundran eller fuktig och varm luft över Atlanten. Luften erhåller dessa egenskaper då den stannat en längre tid över ett och samma område.

Dessa så kallade luftmassor behåller sina egenskaper en längre eller kortare tid även då de transporteras till andra områden. Skandinavien ligger i gränsområdet mellan flera födelseplatser för luftmassor. Det är en av förklaringarna till det synnerligen omväxlande vädret i Sverige.

Man namnger luftmassorna efter de områden där de bildats. Exempel på så kallade källområden med enhetligt underlag är öknar, havsområden med likartad temperatur eller stora snö- och istäckta ytor.

Kring våra breddgrader skiljer man mellan tre slags luftmassor: Arktikluft, Polarluft och Tropikluft. Namnen har hängt med sedan 20-talet och kanske lite ologiskt finner vi att Arktikluften bildas över nordpolen, medan Polarluften bildas längre söderut.

Egenskaperna hos luftmassor som bildats över landområden skiljer sig markant från de som bildats över hav. Därför har man även infört begreppen kontinental – respektive maritimluft. Till exempel kallas tropikluft som bildats över hav för maritim tropikluft (mT) medan polarluft som bildats över en kontinent kallas kontinental polarluft (kP).

Läs även de andra delarna av Hamnens Väderskola:

1. Atmosfärens fysik
3. Mer om luftmassor
4. Fronter i teori och verklighet
5. Vindar, tryck och turbulens
6. Vindar, venturi och vindskjuvning

Se även hamnen.se Väderskolas vindtabell: Vindtabell

Skriven av Martin Hedberg & Måns Håkansson, Swedish Weather Center.