Väderskolan, del 3: Mer om luftmassor
En karaktäristisk egenskap hos en luftmassa är dess temperaturstruktur. Därför beskriver man ibland en luftmassa genom att jämföra dess temperatur med temperaturen på underlaget som de strömmar över.
Luft som är kallare än den underliggande marken kallas kallmassa. De lägre skikten värms av den relativt sett varmare marken, blir lättare än luften ovanför och börjar stiga. Detta sker i form av stora ”bubblor” av luft som lämnar marken och ersätts av kallare luft ovanifrån. Detta kallas termik.
Denna typ av vertikala rörelser är typiska för kallmassor som därför sägs vara labilt skiktade.
I Skandinavien är det vanligt med kallmassor i samband med att nordvästliga vindar sveper ner maritim polar- eller arktikluft från Norska havet över skandinaviska fjällkedjan.
På hösten och förvintern bildas kraftiga snöbyar längs östersjökusten då kontinental polarluft strömmar ut från Ryssland och Finland. Kallmassan hämtar då fukt och energi från den (relativt sett) varma östersjön. Fukten och energin bildar efterhand kraftiga snöbyar vid svenska kusten.
Sikten är oftast god i kallmassor (frånsett i nederbörd). Den goda sikten hänger samman med att luften är torr och ofta innehåller väldigt få stoftpartiklar. I kallmassor är vinden ofta byig och det bildas gärna vågor på sjön.
På liknande sätt definierar man en varmmassa som luft som är varmare än sitt underlag. Tvärtemot kallmassan är varmmassan stabilt skiktad då marken kyler de lägre skikten av luften som därmed blir tyngre än den varmare luften ovan. Denna konfiguration motverkar vertikala rörelser.
Det är vanligt med hög luftfuktighet i varmmassor och de innehåller ofta en mängd partiklar (sot, damm och luftföroreningar) som gör att sikten försämras.
Dis, dimma, låga moln och duggregn är vanligt i varmmassor. I varmmassan är vinden ofta stadig utan kraftiga skiften. Men däremot kan den variera markant med höjden. Det är inte ovanligt med lugnt vatten och svaga vindar närmast vattenytan samtidigt som det råder betydligt kraftigare vindar 5-15 meter upp i luften!
Observera att samma luftmassa kan uppträda antingen som varmmassa eller som kallmassa. Det beror helt och hållet på temperaturen på det underlag som den strömmar över!
Läs även de andra delarna av Hamnens Väderskola:
1. Atmosfärens fysik
2. Vågor i luften och luftmassor
4. Fronter i teori och verklighet
5. Vindar, tryck och turbulens
6. Vindar, venturi och vindskjuvning
Se även hamnen.se Väderskolas vindtabell: Vindtabell
Skriven av Martin Hedberg & Måns Håkansson, Swedish Weather Center.