Klimatplanen och båtlivet – tre punkter som kan påverka

Den klimathandlingsplan som Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna presenterade innan jul har kallats för den mest omfattande någonsin. Och omfattande är den. Men vad kan den betyda för sjö-, båt- och skärgårdsfolk? Vi tar en närmre titt och kommer med några spaningar.

Den del av regeringens klimathandlingsplan som berör sjöfart gör också det i dess sanna bemärkelse. Det vill säga yrkessjöfart i huvudsakligt transportsyfte. Men i planen hittar man även åtgärder och förslag som kan spilla över även på det civila båtlivet. De mest intressanta har vi sammanfattat i tre spaningar.

Kollektivflottans elektrifiering

Även om merparten av sjöfarten ännu inte är redo för elektrifiering så är den del som det icke-proffesionella båtlivet har sin huvudsakliga kontakt med förutsättningar för just detta. I utredningen som ligger till grund för skrivelsen bedömer man att omställningen till det som kallas noll- eller nära nollutsläppsfartyg är en viktig pusselbåt i sjöfartens totala omställning. I skrivelsen låter det såhär:

”Fartyg som går relativt korta sträckor och stadigt trafikerar samma hamnar och kajer har goda förutsättningar att elektrifieras, exempelvis inom kollektivtrafiken.”

Man slår också fast att det idag finns flera företag som utvecklar just sådan teknik och att de svenska aktörerna ligger långt fram i just detta arbetet. En hänvisning som med all sannolikhet är till svenska företag och rederier som Candela, X Shore och Öresundslinjen med sina eldrivna ”Ro-Pax”-färjor. Ämnet är ett som vi på Hamnen berört tidigare. Nu senast i samband med Candelas lansering och premiärtur av personfärjan P-12 Shuttle.

Läs även:
Candela P-12 – otroliga elfärjan sjösatt i Stockholm
Candela P-12 väcker hopp – trots att de är långt från i hamn

För att främja eldriven sjöfart föreslås nu att Energimyndigheten ska ta fram en analys för eldrivna fartyg ska kunna främjas. Myndigheten ska också utreda hur aktörer kan uppmuntras till att konvertera sina konventionella fartyg till eldrift.

En utbyggd laddinfrastruktur i hamnar

Här blir det någorlunda tekniskt. Som så många gånger tidigare påtalat här på Hamnen behövs en utbyggd laddinfrastruktur för att ett elektrifierat båtliv över huvud taget ska kunna fungera på större skala. Detta slås även fast i den nya klimathandlingsplanen. Redan i budgetpropositionen för 2023 beslutades det om ett sökbart stöd för hamnar och kajer som vill bygga ut sin laddinfrasturktur.

Nu ska nästa steg i processen tas.

Detta blir att se över det regelverk rörande nätkoncession som idag finns. Ett regelverk som idag kräver tillstånd för att bygga och använda starkströmsledningar. I skrivelsen bedöms nätkoncessionen utgöra ett hinder för utbyggnaden av laddinfrastuktur tillgänglig i hamn och vid kaj. Nu ska en översyn utreda huruvida elnät i hamnar kan undantas dessa tillstånd. Energimarknadsinspektionen har redan analyserat problemet och kommit till slutsatsen att laddningen av fartyg ska kunna undantas nätkoncession.

På sikt skulle detta möjligen kunna förenkla processen för aktörer att bygga ut laddinfrastruktur och ta steget mot laddkorridorer i skärgårdarna.

Se även:
Aqua SuperPower: Laddkorridorer ska låsa upp elbåtslivet

Ännu billigare än eldrift

Det är sedan gammalt att de som kör för sitt bröd får skattelättnader på sina drivmedel. Det som i folkmun brukar kallas för ”grön diesel”. Nu ska det utredas ifall fartyg kan omfattas av ”grön el”, och då inte i bemärkelsen förnybar el utan snarare skattefri el för framdrift.

Idag finns det redan en skattelättnad för fartyg kopplade till landström. Nu ska det dock utredas ifall samma lättnad kan omfatta el avsedd för framdrift.

Visserligen ingenting som kommer göra fritidsbåtslivets elektrifiering enklare men kanske något som får fler myndigheter och lokala aktörer under kommunal upphandling att satsa på eldrift i sjöburen kollektivtrafik.

Ifall dessa spaningar infrias är såklart svårt att säga och något som framtiden kommer att få ge besked om.