Dystert i Västerhavet trots 25 år av stränga miljömål

Länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland konstaterar att tillståndet i Västerhavet är allvarligt. Den samlade bedömningen är att utvecklingen går bakåt trots nationella miljömål.

Bedömningen bygger på en samlad bild av tillståndet och den pågående utvecklingen. Statusen i Västerhavet påverkas negativt av miljögifter, övergödning, marint skräp, främmande arter, fysisk påverkan på havsbottnar och exploatering i havs- och kustmiljöer. Stor vikt har lagts vid bedömningen av fiskbestånd som tyvärr ligger på alltför låga nivåer.

Det menar bland andra Jörgen Peters, länsöverdirektör på Länsstyrelsen Västra Götaland och beslutande i det gemensamma miljömålsärendet.

De svenska miljömålen beslutades av riksdagen 1999, som ett verktyg för att lösa de stora miljöproblemen till nästa generation. Ett av de 16 mål som länsstyrelserna bedömer är Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Hoppades på mer

– Under de 25 år som har gått har många åtgärder gjorts och många tror nog att tillståndet i havet skulle vara bättre. Men vi befinner oss i ett läge där Västerhavets havsmiljö är långt ifrån att nå sitt miljömål och trenden går nu till och med åt fel håll, säger Henrik Martinsson, naturvårdsdirektör på Länsstyrelsen Halland.

Inte nattsvart

Men allt är inte nattsvart. Det finns undantag där utvecklingen bedöms gå i rätt riktning. Under det gångna kvartsseklet har flera marina reservat tillkommit, och positiva trender noteras bland ovanliga fiskarter som pigghaj, hälleflundra och marulk.

Åtgärder lönar sig

Dessa ljusglimtar visar att åtgärder leder till positiva resultat. Men de har en liten total inverkan på havsmiljön i jämförelse med de stora påverkansfaktorerna och på tillståndet för många viktiga bestånd. En förutsättning för att vända trenden är att vi lyckas minska påverkan på känsliga arter och miljöer, säger Olof Liungman, avdelningschef på Länsstyrelsen Skåne.