Gurra Krantz: "Jag gillar egentligen inte segling!"
MEN – ett litet och till synes oskyldigt ord på tre bokstäver. Det var själva drivkraften som gjorde Gunnar ”Gurra” Krantz till en av Sveriges absolut största seglarprofiler. Nu är han åter aktuell som skeppare i tv-programmet Över Atlanten.
Det är i det sista avsnittet av ”Över Atlanten” som Gurra Krantz vidrör något som får den uppmärksamma tittaren att studsa.
Plötsligt står det klart att en av landets främsta seglare egentligen inte gillar segling. Och att drivkraften att kapa alla skalper inom seglingssporten kom från ett oanat håll.
Något som Hamnen.se naturligtvis vill gräva djupare i.
I TV5-satsningen ”Över Atlanten” agerade Gurra Krantz skeppare och i sista avsnittet av första säsongen blottade han ett par sanningar om sin karriär. Foto: Kanal5.
Sagt och gjort. Vi stämmer träff med seglaresset på ett café i centrala Stockholm:
– Som liten var jag aktiv inom mycket – inte minst bollsport och att jag blev den seglare som jag blev var ganska slumpartat, säger Gurra.
– Jag fick en C-låda (C-kanot reds. anm.) av min pappas kompis. Vi rustade och byggde om den hemma i källaren med viss möda. Inte minst för att segelkanoten visade sig vara för stor för källardörren – så vi fick ta motorsågen till hjälp för att få ut den. Men tids nog blev den klar för sjösättning. Och för race.
Svårt med seglarbyxorna
– Det var med den som jag seglade min första riktiga kappsegling, ett SM med 12 deltagande C-lådor. Jag var så nervös inför racet att jag drog på mig seglarbyxorna bak och fram tre gånger på raken. Jag upptäckte alltså att de satt fel, drog av brallorna och vände på dem ett helt varv och drog på dem igen. På fjärde försöket nöjde jag mig med ett halvt varv och se – de hamnade rätt!
Hur gick racet?
Bra! Jag kom nia och var så himla glad att jag inte kom sist, säger Gurra.
På åtta otroligt ångestfyllda sekunder ändrades mitt liv.
Gurra Krantz.
Sedan fortsatte karriären med IC-kanot, 505 och Soling. Sen tog en makalös kölbåtskariär vid med Midnight Sun, America’s Cup i San Diego och Whitbread-projekten The Card, Intrum Justitia, Tokyo, Swedish Match samt SEB – med alla seglade varv runt jorden som det innebar.
Och så säger du att du inte gillar segling?
– Nej, ska man vara ärlig så är det bökigt med segelbyten och zigzag-segling mot vinden.
Så vad kom den enorma drivkraften ifrån – den att bli en av landets största och mest framgångsrika seglare?
– Enkelt beskrivet så har det hela tiden handlat om att bevisa för min pappa att jag duger någonting till. Jag hade en bra uppväxt med bra föräldrar och med en pappa som berömde och uppmuntrade.
Men?
– Ja – just det – men! Det fanns alltid ett MEN och med det lilla ordet också en passning från pappa att det alltid går att prestera ännu bättre.
Inspelningen av ”Över Atlanten” är en av få gånger som Gurra Krantz har cruisingseglat. Foto: Kanal5.
Se också:
Över Atlanten 2 – bakom kulisserna med Gurra Krantz
Gurra Krantz tar över känt båtvarv
Så när kom du på du att din enorma drivkraft inte bara kom från ett genuint inre glöd inne i dig?
– Det var under mitt livs mest ångestfyllda ögonblick på Södra oceanen 2002 då jag var skeppare ombord på VO60:an SEB 2002. Jag fick besked om att pappa hade avlidit och väderförhållandena var förstås precis så jävliga som de bara kan vara på Södra Oceanen.
”Käpprätt åt helvete!”
Eller som Gurra beskriver det med hög närvaro i sista avsnittet av Över Atlanten:
– Det blåser mellan 22 och 26 meter per sekund. Det är snöstorm. Minusgrader i vattnet. Vi flyger omkring där i ett fullständigt inferno. Vi friflyger 20-25 meter mellan vågtopparna och borrar oss in i nästa våg och jag känner att – det här går käpprätt åt helvete!
Gurra fortsätter:
– Rätt var det är så slår vi omkull och det ögonblicket – när man slår riggen i vattnet i nästan 30 knops båtfart och masten går av…
– …de där åtta sekundrarna som det tog innan jag konstaterade att alla fortfarande var ombord – de har satt sig djupt i mig och är de mest ångestfyllda i mitt liv.
– Där och då kände jag att motivationen rann av. För vem skulle jag nu bevisa min duglighet för?
Pappans bortgång i samband med ett mastbrott i Södra Oceanen ändrade Gurra Krantz inställning till att leda projekt inom kappsegling.
Men det har ändå varit värt det – alla avverkade sjömil?
– Ja, definitivt och jag pratade med pappa via satellit–telefonen dagen innan han dog och vi fick ett bra avslut. Men det där med kappsegling och drivet att bygga projekt på det sättet rann av mig tvärt.
Och under inspelning av Över Atlanten kunde du faktiskt njuta av cruisingsegling, helt utan tävlingsinslag?
– Ja, faktiskt, avslutar Gurra.