Tapios båt sjönk i Södra Oceanen – räddad av ensam kvinna
Finländske 64-årige ensamseglaren Tapio Lehtinens gamla segelbåt började att ta in vatten och sjönk på fem minuter. Han befann sig 460 sjömil söder om Sydafrikas spets.
Tapio Lehtinen är knappast en vilsen seglare som hamnat lite snett. Han deltog i Golden Globe Race för andra gången och var alltså återigen på väg non-stop runt jorden i sin klassiska Benello Gaia på 36-fot. Båten heter Asteria och är en föregångare till den första och väldigt välkända Swan 36 Tarantella.
Swan 36:ans föregångare
Det är en Sparkman & Stephens designad klassiker från 1965 som alltså redan tagit den otroligt erfarne kappseglaren ett helt varv runt jorden och otroligt många fler sjömil därtill dessförinnan.
Se också:
Klassisk Swan 36 genomgår fantastisk renovering
Förra Golden Globe-racet avslutade Tapio 2018 och han klarade det på 322 dagar. Det här racet startade han fjärde september i franska Les Sables d’Olonne. Tapio hade just äntrat Södra Oceanen och var på väg mot Australien när något gjorde så att båten började ta in vatten.
Hela förloppet gick på fem minuter.
– Jag tog mig ner i livflotten och gjorde en sista honnör när hon sjönk ner i Södra Oceanens djup, meddelar Tapio.
Fick inte med sig glasögonen
Han hade redan skickat ut en nödsignal och fått kontakt med ett fraktfartyg 250 sjömil bort. Han fick dock inte med sig sina glasögon ombord på livflotten och hade en utmaning i att få iväg ett textmeddelande till alla oroliga själar.
Till sist fick han kontakt med medtävlaren Kirsten Neuschäfer,39, som fått meddelandet om räddningsaktionen. Hon befann sig 105 sjömil bort och kunde vara på plats inom ett dygn.
Väderförhållandena i Tapios zon var hanterbara med svaga vindar och 2,5 meters dyning.
Efter ett gott glas rom gick Tapio tillbaka ner i livflotten
Kirsten uppdaterades regelbundet om väderinformation samt Tapios position av Race Office för att optimera rutten mot honom. Under tiden var Tapio uppdaterad om Kirstens framsteg och ETA. Hans kommunikation visade att han var vid god vigör under hela natten.
Med fart över 7 knop var Kirsten först på plats kl 0510 UTC 19 november, väderförhållandena då var 20 knop SSE-vind med 2 till 3 meters dyning och dagsljus.
Det var dock ingen lätt uppgift. Tapio fick tidigt syn på Kirstens båt men hon kunde inte se hans livflotte i dyningen. Kirsten hörde honom på VHF:n men Tapio kunde inte höra hennes röst. GGR Crisis Management Team kunde ge henne Tapios exakta position tills de var tillräckligt nära för att se och höra varandra. Först då kunde de sinsemellan planera hur själva räddningen skulle gå till.
Drog upp Tapio med räddningslina
Kirsten ringde GGRs ledningsgrupp kl 0805 UTC för att bekräfta att hon hade klarat att ta ombord Tapio från livflotten med hjälp av en räddningslina.
Efter att ha delat ett gott glas rom fortsatte de sedan med att sätta Tapio tillbaka i flotten och att ta sig mot fraktfartygen som närmade sig.
Tapio kunde strax senare via en räddningsstege ta sig ombord på fraktfartyget M.V. Darya Gayatri som avbrutit sin rutt mot Singapore för att undsätta den nödställde.
Tillräckligt nära havet
Det här var ett av Tapios meddelanden från livflotten under natten av väntan på hjälp:
– Man kan inte komma mycket närmare havet än såhär. Jag älskar det men det här är helt klart tillräckligt nära. Tack för att ni ser efter mig.