Sverige vässar förmågan i ubåtsjakt inomskärs
De ligger dolda och spanar efter ubåtar både under och över ytan. Och de täcker stora geografiska områden. Det är den korta beskrivningen av marinens nya spanbåtar.
Eller nya förresten – nog är spanbåten en relativt ny fartygstyp i den svenska marinen. I detta fall handlar det dock om att man har byggt om och modifierat sex bevakningsbåtar till just spanbåtar. Tidigare fanns fyra så kallade hydrofonbojfartyg av Ejderklass vilka avvecklades i början av 2000-talet, rapporterar Försvarsmakten på sin hemsida.
För att återta förmågan att använda passiva sonarbojar tog man 2015 alltså ett beslut att bygga om och modifiera sex bevakningsbåtar till spanbåtar. De nya spanbåtarna tillhör Djärvklassen och är något större än sina föregångare.
Spanbåtarnas styrka är att dolda ligga och spana både under och över
vattenytan. Ett kostnadseffektivt system där marinen med små resurser kan
kontrollera ett stort geografiskt område.
– Vi är åtta personer i besättningen, fyra officerare och fyra sjömän. En skillnad mot bevakningsbåtarna är att vi har en kock ombord, säger Ebba Serner, försteofficer ombord spanbåten HMS Dristig.
– Det underlättar och har visat sig vara en fördel när vi ligger ute länge och lyssnar, berättar hon.
Spanar i det dolda
Spanbåtarnas styrka är att spana dolt, ligga tysta och med hjälp av sina sonarbojar lyssna där man bedömer risken stor för intrång av ubåtar och annan undervattensverksamhet. Systemet fungerar bäst i relativt grunda vatten i våra skärgårdar och kustnära områden.
– Vi lägger ut våra sonarbojar i trånga farleder, sund, passager och andra platser vi bedömer som intressanta. Behöver vi göra en vapeninsats har vi tillräckliga fartresurser och sjunkbomber ombord, berättar Johan Bensköld, fartygschef på HMS Dristig.
Spanbåtarna jobbar i det dolda och lär kunna vara effektiva vid jakt på främmande ubåtar inomskärs. Foto: Carl Wachtmeister/Försvarsmakten
Spanbåtarna fokuserar främst på ubåtsjakt där man använder sina sensorer i det passiva sonarbojsystemet 911. Man bedriver också optisk spaning på ytan, bland annat med hjälp av mörkerhjälpmedel. För att få en så stor bredd som möjligt när man spanar inom ett område arbetar spanbåtarna ofta också tillsammans med minröjningsfartyg och bevakningsbåtar.
Förmågan växer
För att öka vår förmåga avseende inomskärs ubåtsjakt pågår nu ett arbete att få alla spanbåtar operativa. Såväl vapensystem, sensorer som metoder och rutiner förfinas och utvecklas. Geografiskt är spanbåtarna jämnt fördelade på minröjningsdivisionerna i Karlskrona och Berga.
– En stor fördel med spanbåtarna och sonarbojsystemet är att de är kostnadseffektiva, såväl sett till strid, personal som pengar. Vi har möjlighet att ligga ute länge, lyssna passivt och på så sätt med små resurser ha kontroll över ett geografiskt område, säger fartygschefen Johan.
Värdefullt för Sverige och Nato
– Att systemet nu växer och vi snart kan bemanna alla spanbåtar är ett stort plus. Det medför också att vi återtagit vår förmåga till effektiv spaning inomskärs och i grunda vatten. En värdefull kompetens som Sverige kan bidra med som allierade i Nato, avslutar Johan.