Sverige tar krafttag för att förbättra havsmiljön

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som jobbar på regeringens uppdrag kavlar nu upp ärmarna för att förbättra havsmiljön med fjorton nya åtgärdspunkter.

”Åtgärdsprogrammet, som riktar sig till myndigheter och kommuner, är det andra som beslutats enligt havsmiljöförordningen och en del av det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv.”

Så står det i ett pressmeddelande från HaV och i klartext innebär det att havsmiljön måste förbättras, att det är akut och att det är myndigheter och kommuner som ansvarar för att så sker.

Programmet består alltså av fjorton punkter där tillförsel av näringsämnen, uttag av arter genom fiske och tillförsel av farliga ämnen anses vara särskilt skadligt för havsmiljön.

Se också:
Fiskarnas rike – hopp och förtvivlan om svenska vatten
Trålgränsen flyttas – glädjande besked för sportfisket

Pressreleasen i sin helhet:

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, presenterar nu ett uppdaterat åtgärdsprogram för havsmiljön för åren 2022-2027. Programmet, som innehåller 14 nya åtgärder, tar upp allt från farliga ämnen och skonsammare fiskeredskap till invasiva arter och marint skräp. Det omfattar även åtgärder från det första åtgärdsprogrammet; vissa har modifierats medan andra fortsätter oförändrade.

– Det är en hel del vi behöver arbeta med för att nå god miljöstatus, och därigenom miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, konstaterar Mats Svensson, chef för havsförvaltningsavdelningen vid HaV.

Riktar sig till myndigheter och kommuner

Åtgärdsprogrammet, som riktar sig till myndigheter och kommuner, är det andra som beslutats enligt havsmiljöförordningen och en del av det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv. Det är också en uppdatering och komplettering av det första åtgärdsprogrammet som beslutades 2015.

Belastningar med störst påverkan

De belastningar som HaV bedömer har störst påverkan på den svenska havsmiljön är tillförsel av näringsämnen, uttag av arter genom fiske och tillförsel av farliga ämnen samt de kumulativa (sammanlagda) effekterna av dessa.
Uppdateringen av åtgärdsprogrammet har pågått sedan 2019. Hav har samarbetat med andra myndigheter, kommuner och intresseorganisationer.

– I processen har vi också haft en viktig dialog med andra länder inom EU och inom de regionala miljökonventionerna Helcom och Ospar, säger Mats Svensson.

De nya åtgärderna omfattar bland annat:
• möjligheten att inkludera invasiva främmande arter i skötselplaner eller bevarandeplaner för marina skyddade områden
• minska arealen trålsvept yta och öka användningen av selektiva och skonsamma fiskeredskap
• minska belastningen av farliga ämnen från sjöfart och fritidsbåtar, expertstöd för ett samordnat oljeskadeskydd samt motverka spridning av farliga ämnen i områden med dumpad ammunition och kemiska stridsmedel.
• hantering av fiskerelaterat skräp genom produktutveckling av fiskeredskap , stärkt tillsyn och förbättrad hantering av redskap inom fritidsfisket
• förhindra att seismiska undersökningar orsakar skadligt buller med negativa effekter på marina däggdjur, till exempel tumlare
• åtgärder för ekosystembaserad förvaltning, samt inrättande av förvaltningsråd för skyddade områden

Stärker biologiska mångfalden

– Det är viktigt att påpeka att alla åtgärder som riktas mot att minska miljöbelastningar också bidrar till att stärka den marina biologiska mångfalden, säger Mia Dahlström, chef för HaV:s havsmiljöenhet.

Nyttigare än dyrt

– Åtgärdsprogrammet är också en god miljöinvestering. Resultaten av vår konsekvensanalys visar att de nya åtgärderna sannolikt är en god samhällsekonomisk investering där nyttorna av de nya åtgärderna överstiger kostnaderna för att genomföra dem.

Startar 2022

Åtgärdsprogrammet har fastställts av HaV i december 2021 och rapporteras till EU-kommissionen i början av 2022. Från 2022 startar arbetet med att genomföra åtgärderna och följa upp genomförandet av det uppdaterade åtgärdsprogrammet.