Svenska marinen stärker försvaret mot drönare
På varje större stridsfartyg finns numera materielen och grundförmågan att upptäcka och hantera hotet från drönare.
Hotet från drönare växer och är numera en avgörande del av krigföringen till havs. Något som har fått den svenska marinen ”att göra en forcerad anskaffning av materiel för skydd mot små obemannade farkoster”. På varje större stridsfartyg finns nu materielen och grundförmågan att upptäcka och hantera hotet.
Störtar i havet
Ett av dessa fartyg är HMS Vinga där besättningen kan upptäcka minor eller andra hot under vattnet med hjälp av sonar. När ett system larmar på manöverbryggan kan det gälla datakommunikation mellan en drönare och den som styr densamma har upptäckts. Då gäller det att snabbt vidta störåtgärder som gör att drönaren tappar sin styrdatalänk och antingen tvingas tillbaka till startpunkten eller helt enkelt störtar i havet.
– En besättning måste vara beredd på att hantera en flera olika hot samtidigt som jag genomför min huvudtjänst, att söka efter minor. Den här typen av motmedel är ett bra verktyg för att hantera dagens alltmer komplexa hotbild, säger Mathias Hagberg är fartygschef på HMS Vinga på Försvarsmaktens hemsida.
Under fredstid är det vanligt att marinen upptäcker privata drönare som flyger över skyddsobjekt. Det bär sålunda påpekas att marinens fartyg är klassade som skyddsobjekt att allmänheten därför bör hålla gott avstånd till örlogsfartyg med sina drönare – flygande såväl som flytande.
– Flyg inte drönare nära eller direkt ovanför marinens fartyg som rör sig i skärgården. De har både förmåga och lagstöd att stoppa obemannande farkoster som uppträder för nära. Vi kan nämligen inte avgöra om avsikterna med flygningen är oskyldiga eller inte. Dessutom riskerar den som flyger att åtalas och utrustningen kan positionera såväl drönare som piloten. Säger Anders Engkvist är marinens säkerhetschef på hemsidan.