Radioaktiva spår från vätebomb funna i Östersjön
Spår av radioaktivt material från amerikanska kärnvapentester har nyligen upptäckts i bottensediment i Östersjön.
Forskare från ett europeiskt samarbete har analyserat sedimentprover från Östersjön och hittat isotopen plutonium-244 – ett ämne som inte förekommer naturligt på jorden i mätbara mängder.
Isotopen kan härledas till atmosfäriska kärnvapentester, däribland de vätebomber som USA sprängde över Marshallöarna under 1950-talet, rapporterar bland andra Sveriges Radio.
Spridning via atmosfären
Efter att vätebomber detonerats i atmosfären spreds radioaktiva partiklar via jetströmmar över hela jorden. De allra lättaste partiklarna kunde stanna i atmosfären i flera år innan de föll ner med regn eller snö. Det är på det sättet som forskarna tror att materialet hamnat i Östersjön – trots att avståndet till Marshallöarna är över 1 000 mil.
Andra har också läst:
Går att tidsbestämma
Sedimentproverna togs i djuphålor utanför Gotland och i Bottenhavet. Genom att analysera olika lager i bottensedimenten kunde forskarna tidsbestämma när det radioaktiva materialet föll ned. Resultaten visar tydliga toppar som sammanfaller med de mest intensiva åren av kärnvapentester – särskilt 1954 och 1958.
Extremt låga halter
Forskarlaget betonar att halterna är extremt låga och inte utgör någon hälsorisk för människor eller djur. Däremot är upptäckten viktig för att förstå hur långväga föroreningar sprids och hur de lagras i naturen över tid.
Kan bevisligen färdas långt
Studien väcker också frågor om hur andra långlivade miljögifter – som mikroplaster och tungmetaller – kan färdas och bevaras i känsliga ekosystem som Östersjön.