Båt körde upp på land på Lidingö – föraren talar ut!

Skippos artikel om Targa 27:an som körde upp på land vid Bosön på Lidingö ledde till många spekulationer om hur det kunde ske. Här är förarens version.

Kommentarerna har varit många och i vissa fall riktigt elaka. Speciellt populärt har varit att påstå att föraren skulle ha varit alkoholpåverkad.

Andra spekulationer har handlat om att föraren var förvirrad, bländad av solen, eller upptagen av att SMS:a när han körde upp på land.

Hamnen.se sökte svaret och fann föraren, Olof Waern, 73, på uppvaket på Karolinska Universitetssjukhuset.

Så vad hände –  egentligen?

– Jag var på väg hem till Djursholm efter att ha hämtat båten på Micab Marin på Lidingö men minns egentligen bara hur jag vaknade efter en rejäl smäll, säger Olof Waern

Så du vet inte hur det gick till?

– Nej, men det troliga är att jag svimmade. Jag hade feber dagen innan och hade tagit prover samma dag som visade på hög sänka, så det var nog blodsockerfall som gjorde att jag svimmade på vägen hem till bryggan i Djursholm.

Så du var varken full, ovan, bländad av solen eller upptagen med att SMS:a som det har spekulerats om?

– Nej, och jag var heller inte ovan med båten. Jag har ägt och kört den flitigt i tio år nu. Polisen var snabbt på plats och kunde konstatera att jag inte hade alkohol i kroppen.

Hela händelsen bevittnades av Clarence Reuterswärd som kom åkandes åt motsatt håll i sin Segmo 31:

– Jag såg att Olof (Clarence och Olof känner varandra sedan tidigare men Clarence visste inte där och då att det var Olof som körde olycksbåten, reds anm.) låg i en svag babordsgir som om han var på väg in i en av de båda vikarna lite längre fram, berättar Clarence Reuterswärd.

Han fortsätter:

– Men det var också något som inte kändes rätt. Det gick helt enkelt för fort och så såg jag ingen förare i hytten. Min första tanke var att föraren kanske hade fallit över bord och då förstod jag vad som höll på att ske.

Targa 27:an körde upp på klipporna vid Södergarnsvägen, nedanför ett sommarstugeområde och torrsattes helt och hålet. Läs artikeln här!

Clarence igen:

– Jag körde fram till olycksplatsen men kom inte ända fram så att jag kunde assistera. Jag tutade medmina dubbla kompressorhorn för att få liv i någon som eventuellt var ombord, samtidigt som jag ringde jag 112 och berättade vad som hänt.

– Tutandet gav inget resultat men snart nog kom det en man med en hund på land som jag ropade till. Han klättrade ombord, stängde av motorn och fick liv i Olof Waern som direkt undrade var hans fru var, berättar Clarence.

Dramat fortsatte alltså och Clarence körde tillbaka i olycksbåtens kölvatten för att söka av vattenytan efter Olofs fru, som alltså eventuellt skulle ha fallit överbord.

Det visar sig dock att hustrun aldrig hade varit med ombord den här gången. Det bara var något som Olof fick för sig i den chockade stunden.

Precis när dessa rader skrivs så skrivs också Olof Waern, 73, ut från Karolinska Universitetssjukhuset efter olyckan. Näsan hade knäckts och några revben hade fått sig en rejäl smäll. Men värst var ändå att ett ben under ögat hade knäckts och fått ersättas av en titanplatta.

– Men jag är vid gott mod – hälsa dina läsare det – avslutar Olof Waern.

Se också:
Rakt upp på Lidingö!